Världelös!
Helvete. Jag saknar dig. Och jag vet, jag är världelös på att uttrycka mig, på att förklara mig. På att göra vad fan som helst. Och nu, jag tror att jag har förlorat dig. Det känns så.
Jag hade psykbryt igår. Mådde piss och ville bara lägga mig ned och gråta.
Det gick över efter en stund, antingen det eller så försökte jag bara undvika det.
När jag kom hem så var allt lugnt. Lägenheten vad tyst och stilla. Det enda som rörde
på sig var katten som krävde uppmärksamhet. Jens gick och lade sig strax efter att jag kom
hem och lika bra var väl det. Jag var så trött endå att jag inte orkade med att vara social.
När jag låg där i sängen och försökte somna, så tänkte jag på dig, och kände mig så ensam.
jag vet inte alls hur jag ska fixa det här. Det får väl gå som det går. Eller?
Jag hade psykbryt igår. Mådde piss och ville bara lägga mig ned och gråta.
Det gick över efter en stund, antingen det eller så försökte jag bara undvika det.
När jag kom hem så var allt lugnt. Lägenheten vad tyst och stilla. Det enda som rörde
på sig var katten som krävde uppmärksamhet. Jens gick och lade sig strax efter att jag kom
hem och lika bra var väl det. Jag var så trött endå att jag inte orkade med att vara social.
När jag låg där i sängen och försökte somna, så tänkte jag på dig, och kände mig så ensam.
jag vet inte alls hur jag ska fixa det här. Det får väl gå som det går. Eller?
Kommentarer
Trackback