Jag kom på en rätt komisk sak...
Jag städar ju inne på estet. Och alla vet väl vad det är för nissar som rör sig inne på estet... Jo, teater Apor och blivande rockstjärnor... ;) Hur som haver, jag tycker att det är oerhört givande om inte minst roande att stå och kika in i en av musiksalarna, där de hårdaste av de hårda eleverna repar, tänk er, en lång och spinkig kille, långt mörkt hår, greppar micken som om det vore det sista han gör i sitt liv, och så hans bandmedlemmar, bankar på trummorna, hamrar på keyboarden, fingrar på elbasen, och han skriker ut texten i micken... Så låter det iaf om man är i den korridoren utan egen musik i lurarna...
Men tänk er, samma kille som greppar micken, samma bandmedlemmar, samma melodi, samma sätt att röra sig på, men så istället för de avgrundsvrål som han utstöter, så är det istället en helt annan låt som spelas upp för dig, typ "Ronja Rövardotters - Jag ser en hövding" Eller varför inte "Barry White - Your the first" Eller kanske " Michel Bolton"
Förstå det komiska i situationen. För det gör jag. Varje dag. I minst en halvtimme då jag är i just den delen av korridorren, och det är liiika givande varje gång!
HAHAHAHAHA!
Kommentarer
Trackback