Some will not let go even though they should..
Varför kan man inte hindra de tankar som poppar upp i huvudet? Det finns så mycket som jag tänker på som jag känner att jag inte vill tänka på, men som jag tänker på endå. Jag tänker för mycket. Alldeles för mycket för mitt egna bästa! Varför kan det inte bara vara som det är, utan en massa problem och trassel. Varför kan läget inte bara gillas. Och ta dagar som de kommer. Måste man planera i förväg, tänka i förväg. Ångra sig efteråt?
Jag hatar att tänka saker, som jag egentligen inte behöver tänka, men jag menar, det är ju inte så att jag startar det medvetet. Ibland kommer jag på mig själv med att tänka på sånt som bara gör mig ledsen. Och jag vet att det finns bidragande faktorer som orsakar mina tankebanor vissa gånger, men samtidigt, ligger det och gnager så pass intensivt i mitt undermedvetna att jag tänker på det även fast jag inte tänker på det? Jag blir knäpp. Förvirrad. Kalla det vad som helst. Men förstår du inte att jag även blir avundsjuk? Avundsjuka och svartsjuka. Jag hatar det!
Jag hatar att tänka saker, som jag egentligen inte behöver tänka, men jag menar, det är ju inte så att jag startar det medvetet. Ibland kommer jag på mig själv med att tänka på sånt som bara gör mig ledsen. Och jag vet att det finns bidragande faktorer som orsakar mina tankebanor vissa gånger, men samtidigt, ligger det och gnager så pass intensivt i mitt undermedvetna att jag tänker på det även fast jag inte tänker på det? Jag blir knäpp. Förvirrad. Kalla det vad som helst. Men förstår du inte att jag även blir avundsjuk? Avundsjuka och svartsjuka. Jag hatar det!
Kommentarer
Trackback